tisdag 27 december 2011

120101...

120101. Det är då jag ska ge mej själv ett liv utan socker. Ett liv utan jelly bean-cravings, utan för mycket ketchup till pastan, utan ett bedjande "vill inte du ha kladdkaka ikväll"? till maken. Det är alltså då jag startar. Och jag längtar! En stor utmaning, en frihet.


måndag 26 december 2011

Det fysiska

Att bli sin egen kropp

Kan man inte, vid 32 fyllda, bli nöjd, acceptera och älska sej själv? Jo. Det kan man. Jag kan verkligen säga att jag älskar mej själv. Jag är helt klart en av de mest sociala, mångfacetterade människor jag känner till. Jag är vänlig, ger gärna människor flera chanser, jag är lagom liberal och vill de flesta i min omgivning väl. Jag kan vara vansinnigt rolig och jag har upplevt många spännande saker som gör mej unik.
Men.
Jag älskar, älskar, älskar godis. jag är sockerberoende och det har blivit en oönskad del av min verklighet. En del av mig som resulterar i utrop som "nä, radera det där kortet!", "herregud, min arm är lika bred som mitt huvud på det där fotot" eller en olustkänsla att väga mej för att det är sällan roligt. Jag brukar dra ungefär 38-40 i byxor, jag är alltså ingen amazon. Men jag är 150 cm lång och borde egentligen ha kanske...36. Jo, så är det. Är man 150 cm lång ska man inte dra storlek 40 i brallor från H&M. I alla fall inte om man, som jag, tränar ungefär 3 gånger i veckan plus motionerar en stor rottweiler kanske 3-4 gånger i veckan. (Hon går på dagis större delen av dagen och får huvudsakliga motionen av personalen där, resten delar jag och min man på.) Anledningen till extrakilona är alltså socker, enligt min egen analys.

Socker är skitfarligt för hjärnan, det är jag helt säker på. Barn kan bli botade från autism om man tar bart socker och E.-ämnen, det har jag läst och jag tror faktiskt att det stämmer -för vissa. Jag vill ge mej själv ett år utan gift. En present till mig själv; vem kan du bli när du får de allra bästa förutsättningarna? Vem är jag utan sockret i hjärnan? Fysikt; vad kommer hända?

Och så kroppen...
Jag är en fysiskt person; älskar att träna, bada, basta, springa, arbeta hårt med kroppen. Jag tycker min kropp är fantastisk, hälsosam och stark, men den kan bli så mycket ännu bättre när jag slutar mata den med skit flera gånger i veckan. Jag längtar efter att se muskler definiera sig, kunna bli starkare och smalare. Jag vill ha min egen kropp som jag tänker mej att den ska vara. Så, det är det enklaste sättet att beskriva det som. Och detta är bara min egen sanning, alla har sin egen om vad som är rätt och bra för just dem.

Annandag Jul

Första inlägget på den här bloggen - spännande. Vet inte vart den kommer ta vägen, hur många läsare den kommer få eller vad den kommer att betyda för mej (och andra). Det enda jag vet är att jag är mogen för en stor förändring i mitt liv och tänker fullfölja den, om än i små etapper.

Det Vita Året handlar om mitt år utan socker. Ett år utan godis, kakor, glass eller läsk. Inget vitt socker -jag är nämligen sockerberoende. Jag kan inte ha godis hemma, jag kan inte ta en kaka -jag äter upp hela paketet och får sedan ångest. Jag kan inte ha kolasås hemma -jag äter det direkt ur tuben. Jag kan inte ha mandelmassa hemma -jag skär upp den i skivor och äter som godis. Jag kan inte ha glass hemma -för då äter jag upp den direkt, särskilt de där amerikanska typerna, som Ben & Jerry...
Jag är inget stackars offer som ska banta för att bli snygg till sommaren 2012. Jag är en vacker, stark, framgångsrik kvinna som ofta får komplimanger och uppskattande blickar från män. Det är bara det att...tja, jag väger för mycket och vill Bli Mig. Jag är inte Mig, inte i den här fat-suiten som liksom ligger runt min "riktiga" kropp.

Jag applåderar dem som kan äta massa godis och inte gå kilovis upp i vikt, grattis till er! Jag är..inte sådan. Jag kan vara den enda skandinav någonsin som gått upp fem kilo på att vara i Indien i 4 veckor. Det fanns ju Snickers och läsk där också, liksom. Inga problem.
Inte heller tror jag att jag blir lyckligare av att gå ner 10 kg i vikt. Faktum är att jag redan är väldigt lycklig.
I morgon kör vi en utvärdering av läget. 120101 kör vi. Men tills dess, fram med pepparkakorna så jag får säga adjö ordentligt.